I dessa dagar vill jag gärna slå ett slag för den bok som blev min allra första översättning: Leva vidare av Ruth Klüger.
Så här skrev Mats Gellerfelt i Svenska Dagbladet när boken kom ut:
”Leva vidare av Ruth Klüger … är en gripande berättelse om vänskaper sida vid sida med mänsklig egoism och ondska. Det är därtill en lika gripande berättelse om ett komplicerat och konfliktfyllt förhållande mellan mor och dotter. Det som imponerar på mig är emellertid Klügers klarögdhet och djupa, närmast intuitiva insikter i människors psyken, i människors reaktioner inför Förintelsen och de Förintelsens offer som dessa möter. Det som gör denna bok till ett av de mest unika dokumenten om Förintelsen – dess mekanismer och allas – även mina, naturligtvis – reaktioner inför den och inför de överlevande, är att Klüger inte i första hand fokuserar på grymheter eller på nynazister och Förintelseförnekare, utan på vardagliga reaktioner och en antisemitism som vid första betraktelsen inte förefaller att vara en sådan.”